Blonde moment

Hejsan hejsan!
Vilket skitväder va? Usch. Jag vill ju ha snö, på söndag är det faktiskt första advent! Och jag blir ytterst besviken om jag bor i värmland UTAN SNÖ under jul? En regnig jul är inte kul. Haha, ni ser. Jag kan skämta trots mens och regn.
Kan inte säga att jag blev besviken på Frölunda igår. Laget gjorde en jävligt bra första period, halva andra perioden var helt okej och resten sög väl visst. Men jag klandrar inte laget längre. Jag vet vad jag önskar mig i julklapp.. Dahlén ska bort! Stephan "Lillis" Lund får gärna kliva upp på bänken igen.

Inatt dog min telefon. Den gav upp hoppet om mig. Jag kan ärligt talat säga att jag är inte dum, jag är faktiskt smart när det kommer till juridik och sådana grejer, jag kan skitmycket. MEN. När det kommer till sådana där enkla grejer som kanske är helt uppenbara för folk, då är jag blond. Riktigt blond. Skriver detta för att ni nu ska förstå hur jag fungerar. Läs vidare och se.
Ja, min telefon dog när jag och Alex pratade. Klockan var väl vid två. Som tur var pratade vi på msn också, så han gav mig lite instruktioner om hur jag skulle göra (ta ur SIM-kort, batteri osv). Detta gjorde jag två eller tre gånger, men när jag väl hade satt i allting och startade telefonen så varje gång så funkade det inte. Ingen mottagning, mobilen svarar typ inte.

Jag blev jätteledsen för jag älskar verkligen min telefon. Och jag blev skitarg när Alex föreslog att jag skulle köpa en billigare telefon och ha så länge, ALDRIG! Är det någonting jag (läs; mamma eller pappa) lägger ut pengar på så är det mobiler. Ingen billig skit här inte.
Ja, i alla fall. Så imorse vaknade jag och tänkte prova en sista gång (batterier och SIM-kortet var ur under natten) så jag skulle sätta i allt och när jag väl skulle sätta i SIM-kortet så märkte jag en sak. I natt hade jag satt i det åt fel håll. Inte konstigt att den inte fungerade.
Det ryckte fan till i hela kroppen på mig och jag tänkte "seriöst, är jag så puckad?" Då satt jag bara och hoppades på att telefonen skulle fungera nu när jag väl satt i allting rätt.
Och det gjorde den. Hahaha.

Ja, där bjuder jag ordentligt på mig själv! Min pojkvän kommer att dö av skratt när han läser det här, eller när jag berättar det för honom. För tro mig, han kommer tvinga mig att berätta.

Blev ett långt inlägg, avslutar här.
/ Johanna


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0